Kategori: Nålbindning

Klara för torktumlaren

Nu är tummen helt klar på dom nålbundna vantarna och ikväll ska dom få åka i torktumlaren. Efter det har jag några lösa planer för dom, men först får vi se hur dom vill valka sig och om dom vill bli den storleken jag vill ha dom i.

Det är nu som det riktigt spännande börjar, att släppa kontrollen för ett tag och bara köra. Det brukar gå bra i alla fall oftast.

Tummetotten kvar

Nu är det bara sista tummetotten kvar på dom nålbundna vantarna, vilket är bra eftersom att nu snöar det varannan dag så vintern är i antågande.

Tanken var att jag skulle vara klar med dom när jag var i Stockholm för två veckor sedan men det kom så mycket annat roligt emellan så det blev inte. Men nu finns det inga ursäkter längre. Om jag nu inte vill frysa om händerna.

Nålbindning i rullning

Nu är jag på väg ner till den Kungliga huvudstaden, jag ska samla kulturpoäng. Först två dagar med museibesök sedan ordförandekonferens för Riksföerningen för Handvävning. Det ska bli kul att träffa alla igen och prata hur föreningen kan utvecklas och vävning, det kommer att bli mycket vävprat.

Men först en tågresa på några timmar, jag försöker att få klar dom nålbundnavantarna som jag påbörjade för ett tag sedan. Jag har med mig flera projekt så det skulle vara härligt att få med sig ett ”färdigt” projekt. Det är lite efterarbete med vantarna som jag inte kan gör förrän jag kommer hem.

Förbi tumhålet

Nu har jag passerat tumhålen på vantarna, det går ganska fort att nålbinda dessa vantar. Det tycker jag är härligt med nålbindning det går ganska fort att nålbinda ett par vantar. Sedan är det efterbehandlingen kvar, det ska valkas och broderas.

Det är roligt med efterarbetet, både att valka så vanten får en perfekt form och sedan brodera. Det är härligt att brodera på nålbundet. Jag funderar på hur och vad jag ska brodera, det är tur att jag har lite tid kvar till jag ska börja brodera.

Man tager vad man haver

Mina nålbundnavantar som jag nålband i april 2010 är nu så mycket använda att det börjar bli glest mellan trådarna i tumgreppet. Dom är också väldigt glest bundna, bara en maska bakom tummen. Det är i alla fall dags att ersätta dom.

Sagt och gjort går jag på biblioteket för att hitta inspiration, hemma hittar jag ett garn. Men var är nålarna, på något bra ställe. Här kommer dagens nödlösning en stor plastnål, det funkar men det känns lite nesligt när jag har trä och bennålar liggande. Men vart?! Jag vet inte ens vart jag ska börja leta, på vinden eller i arbetsrummet.

Randiga vårvantar


Här i nedrenorrlandsinland är det tyvärr inte så mycket vår vid 7 på morgonen när jag går till jobbet, så det är vantar på.

Efter kursen i söndags blev jag så inspirerad till att nålbinda ett par tunna vantar som bara skulle valkas lite. Och nu är dom klara, sitter som en smäck. Det blir till att provköra imorgon.

Lite fakta:
garn: 4-tr ullgarn
teknik: ”Lund”, plocka en maska bakom tummen.
Bunden från kragen och upp.

Nålbindning, koncentrationens moder


Idag har jag haft nålbindningskurs med två glada tjejer, dom skulle ha varit 5 stycken, 3 kom, en av dessa hade bilproblem så det slutade med att det var två kvar. Men det gjorde ingen ledsen då fick jag ägna ännu mera tid åt dom.

Det första man gör i nålbindning är maskar och massor av dom, och efter att dagen fick framåt gick även deras skicklighet framåt. Om dom inte sitter hemma och vilar tummarna så tror jag att dom har börjat på sitt första par vantar.