Kategori: Spets

Tårtpapperssömnad

Skirhet, spets, underbart och färdigt!

Japp, stycket som jag har broderat på, i det som känns hur en evighet, är färdigt. Ja det ska stärkas också, det är viktigt, för jag vill inte att det ska se ut som ett tårtpapper när det används. Efter att det är stärkt kommer inte spetsen att stå upp som det gör på bilden utan det kommer att vara helt platt.

Jag var bara tvungen att göra ett snabbt prov med min egen mössa ikväll och det ser jättefint ut, om jag får säga det själv.

Forma spets så det ligger som jag vill


Nu när stycket är färdig broderat är det bara resten kvar, och den stora delen av resten är att sy fast spetsen. Nu på lunchen har jag börjat så sakterliga att nåla fast den så den ligger som jag vill. För visst är lin härligt på många sätt och viss men det lever också ett eget liv ibland. Men fint blir det, om jag får säga det själv. Och i stor kontrast med att sitta och väva matta där det stora rörelser och mycket kraft är det här tvärtom.

Prickelleprick

Det här ett dåligt samvete, det måste jag erkänna. Nu är det bara två prickar kvar och så montering så är detta stycket till Myssjödräkten färdigt. Japp nu måste det bli klart, både för systerns svärmor som ska ha det och för att jag ska slippa mitt dåliga samvete.

 

Det har varit väldigt roligt att tyllträda, något jag kan tänka mig att göra fler gånger.

Julrosor

Det är ett år sen nu som jag beställde garn och en mönsterbok för frivoliteter från England. Nu har jag plockat fram dom igen för att frivolitera några rosor till jul.

Det är lika att roligt att frivolitera dom nu som det var ifjol, och igen blir jag sugen på att testa fler mönster i boken. Men den här gången får det räcka med några rosor.

Fria frivoliteter

Vad kan man använda frivoliteter till egentligen? Det är en fråga jag ställer mig med jämna mellanrum. Jag älskar att slå frivoliteter, samtidigt är mitt behov av smådukar minimalt. Nu har jag börjat med något helt nytt, för mig. Lite av ett experiment, helt på frihand. Om det blir snyggt får vi se när andra varvet är slaget.

Frivoliteter på nål

Man kan slå frivoliteter på två sätt, med skyttel som är det vanligaste och med nål. Jag har varit sugen på att prova slå med nål, men jag har inte kommit mig för att köpa någon nål. Så ni kan tro att jag blev glad när jag fick några av en bekant.

Så nu har jag provat, det var inte särskilt svårt att knyta efter några knutar. Det finns för och nackdelar med allt, en fördel är att det är lätt att räkna alla knutarna och väldigt lätt att göra om, så länge som man inte har dragit av knutarna från nålen. En nackdel och jag vet inte om det beror på om jag är ovan eller om det blir så, jag tycker att det bli löst. Jag tycker att jag drar åt stenhårt runt nålen, det är svårt att dra av knutarna från den och ändå blir det löst, i alla fall om man jämför med när jag knyter med skyttel. Men än ger jag inte upp, jag ska prova att knyta med ullgarn också, det tror jag kan bli snyggt.

Som solens strålar

Att knyppla gav mersmak. Ett mönster som jag köpt för ganska många år sedan och tittat på men inte kommit mig för att knyppla är Bågarna. Jag tycker att det är så vackert, och skulle bli så fint i färg. Gult fick det bli, som en ringblomma eller solros. Det känns så somrigt och härligt att knyppla i gult, jag ser framför mig att det kan bli en gul sommarbrosch.

Hur är då bågarna att knyppla? Lite knepigt är det allt, men det går lättare för varje båge. Jag tycker att det är ganska svår att sträck, detta på grund av dom fina bågarna, trådarna går ett tag åt helt fel håll. Fel håll om man tänker sträckningsmässigt i alla fall, för utseendet åt helt rätt håll.

Sockerudd med spindel

Tänk att något så litet kan ta sån tid. Nu är i alla fall spetsen klar som ska sitta längst ut på stycket. Jag har knypplat lite mer än jag tror behövs, jag vill inte att det ska vara för kort det skulle inte göra min dag. Broderiet går också framåt, nu har jag lagt alla fokus på knypplingen nu blir det broderiet härnäst.

Synd att jag inte hinner knyppla mer det är jättekul, men just nu finns det inte tid för det, förhoppningsvis hittar jag tid i framtiden.

Min japanska blir bättre

I min japanska frivolitetsbok har jag förälskat mig i en brosch. Jag testar en ny färg av garnet som jag beställde från England, på nystanet såg det inte ut som jag tänkt mig. Därför var det med viss bävan som jag började slå med det. Hur slutresultatet blir får framtiden utvisa, antingen blir det som en svalkande glass eller helt förskräckligt, jag hoppas på glassen. I boken är spetsen monterad på en metallplatta med hål som man syr fast spetsen på. Jag har för mig att jag har sett en sån hos Panduro eller om det var Slöjd-detaljer men nu kan jag inte hitta den. Så jakten fortsätter.