Kategori: Vävtips

Vävtips: Spola från trådrulle

Vävtips: Spola från trådrulle

Varför: När man vill ha en effekttråd som säljs på trådrulle. Om man försöker att spola direkt från trådrullen är det lätta att tråden kör fast och hela trådrullen blir förstörd, det har jag lärt mig den hårda vägen.

Verktyg: Skyttel, markeringstejp och några hårsnoddar.

Jag har spolat från både 200m och 500m trådrullar, och det är 500m rullen som är anledningen till att jag har valt att använda en mattskyttel, det går alltså lika bra att använda en helt vanlig skyttel om du spolar från 200m rullar.

närbild spola från trådrulle

Gör så här:

Först måste du börja med att preparera skytteln, vi vill ha lite bromsning på trådrullen och det får vi genom att linda maskeringstejp runt skytteltenen. Du behöver inte tejpa väldigt många varv utan det viktiga är att trådrullen ska rulla lite trögt, lättast är det att sätta på en rulle och testa sig fram.

Efter det är det bara att sätta på trådrullen på tenen. Sätt därefter en eller två löst lindade hårsnoddar på var sida om trådrullen. Hårsnoddarnas funktion är att gör att så trådrullen håller sig på mitten av tenen, så antalet hårsnoddar beror på hur stor skyttel du använder.

Nu är du redo att börja spola.

7 tips om Provvävning

många provbitar

Att provväva är inte bara något som tar tid, det är den bästa möjligheten man har att testa bindningar, garner… Det är så mycket man kan testa. Här är mina tips när det kommer till provvävning.

1. Gör inte väven för bred, 25 cm brukar jag ha som max mått om det inte är något väldigt särskilt.

2. Gör varpen randning om du vill testa olika färgkombinationer, man kan också ha olika kvalitéer i varpen för att testa hur det blir med olika inslag.

provväv grå

Detta är provväven för ett bårtäcke till Marielunds k:a. Den är bredare än 25 cm för jag vile ha breddare ränder av alla tre grånyanser. På tre provbitar testade jag alla kombinationer man kan göra med tre färger.

3. Gör den inte för lång, tänk efter hur många prover du vill väva, 3 meter brukar jag tycka är en bra varplängd.

4.Oftast är det inte nödvändigt att förskeda eller redkammad, utan det brukar räcka med att sprida ut trådarna på bakre bomkäppen.

5. När man drar på så behöver man oftast inte använda spröt utan man kan dela på varpen vid snörena så varpen inte går över dom.

6. Glöm inte att märka provbitarna så du vet vad du har testat. Jag brukar sätta fast en färgad garnbit i provbiten och en i vävsedeln. På så sätt kan jag koppla ihop dom när jag har klippt ner.

7. Man kan också testa olika tätheter genom att klippa ner efter några provbitar och skeda om.

8. För att veta hur mycket väven krymper så syr jag en ruta som är 10 x 10 cm i vävstolen, sedan mäter jag den när väven har fått vila ett dygn och därefter efter beredningen t ex tvätt, pressning, mangling.

provbit märkning

Så våga provväva du kommer att lära dig mycket och upptäcka många saker som du aldrig skulle ha upptäckt på något annat sätt.

En bra variant

framknytning variant

Ibland är det bra med Facebook om man skalar bort några lager så finns det mycket intressant. I en av vävgrupperna jag är med i ”4-shaft weaving”, visade en kvinna för ett tag sedan hur hon gjorde en variant av den framknytningen som jag använder mig mest av, snabbframknytning.

Det är ganska finurligt, i varje trådgrupp tar man sista tråden åt sidan och så tar man första tråden ur nästa trådgrupp. I nästa trådgrupp tar man så sista tråden ur förra trådgruppen, lägger sista tråden åt sidan och första tråden ur nästa trådgrupp, osv. Och det funkar verkligen, trådarna sprider sig mycket fortare efter bara fyra inslag är dom jämnt utsprida. Så här ska jag gör i fortsättningen också.

Stormönstrad Jämtlandsdräll

Jämtlandsdräll turkos

Vem säger att Jämtlandsdräll ska vara småmönstrad, men det är så den oftast vävs, det vill jag ändra på. Jag vill se stora härliga mönster.

Solvning dräll

Jag får ofta höra att Jämtlandsdräll är krångligt att solva att det inte finns någon ”rytm”, och det kan jag hålla med om. Därför har jag utvecklat ett ”system”. Jag exporterar solvningen från WeavePoint och lägger in den som bild i Word. Sedan delar jag upp solvningen i bitar om ungefär 24 trådar och förstorar upp den så jag utan problem kan läsa av den. Jag klipper sedan ut alla bitarna och häftar ihop dom som en bok. Jag ritar också streck efter fyra trådar, detta eftersom jag tar fram solven och solvar fyra trådar åt gången.

Jämtlandsdräll brun

Tanken är att det ska bli provbitar till Vävpärmen och bordstabletter, först och främst till uterummet som vi snart kan börja använda och sedan kanske några som jag kan sälja. Jag planerar tre färgsättningar brun, turkos och röd, just nu är jag dock osäker på om jag kommer att väva några röda och tror att det kan bli lite mycket jul.

Detta är min första cottolin väv, jag har medvetet valt bort cottolin under hela min utbildning, och efter den. Jag har hela tiden tänkt att varför ska jag väva i cottolin när jag kan väva i bomull eller lin. Men förra sommaren fick jag garn av en väverska som hade slutat väva och där var en låda cottolin, blekt och oblekt, något borde jag ju kunna väva av det tänkte jag.

Så cottolin för första gången, jag hade en annan första gångs upplevelse. Jag har varpat ett antal meter och detta har aldrig hänt tidigare. Jag sitter och varpar, jag sitter alltid och varpar, det som händer att det blir något med tråden det kommer ett ”trassel” som gör att jag är tvungen att stanna varpan. Jag tar upp rullen för jag kan inte riktigt se vad som har hänt, det som har hänt är att mitt på rullen har tråden gått från tvåtrådigt till fyrtrådigt. Rullen ligger nu på mitt arbetsbord och jag skrattar lite varje gång jag ser den. Jag kanske ska tillägga att ingen rullen hade någon banderoll eller etikett så jag var inte vart det kommer ifrån.

 

Tappa inte greppet

spärrhjul vävstol

Jag tycker att allt bara glider just nu, när jag trampar glider fötterna på tramporna och när jag ska dra fram så glider fötterna på spärrhjulet när jag ska spänna. Jag använder fötterna när jag spänner för att få till spänningen på linmattvarpen.

Det här är anledningen till att varje vävare borde ha en stor låda med gummisnoddar på lager, och inga små och smala utan breda och långa.

Nu med gummisnoddar på spärrhjulet och tramporna går det mycket bättre. Jag har bara två trampor men om man har många trampor kan man märka vissa trampor med gummisnoddar, så vet man på ett enkelt sätt vilken trampa man är på genom att man känner gummisnoddarna under fötterna.

Vad händerna gör

väva rölakan

Det har blivit några timmar i vävstolen och till slut så gör man moment utan att tänka så mycket på det. Det är då jag börjar fundera på vad jag gör. Vilka rörelser som mina händer gör och varför. Hur jag sticker in handen i skälet delar på trådarna där garntussen ska ner och hur jag sedan puttar eller drar garntussen beroende om jag når över alla varptrådar som garntussen ska gå under eller inte. Där efter lägger jag inslaget i småbågar oftast med ett pekfinger, och det börjar kännas dom är mycket lenare på fingertopparna än dom andra fingrarna tack vare nötningen mot varptrådarna.

Ibland blir det att jag ändrar något för att jag gör det på ett extra komplicerat sätt och ibland så kommer jag fram till att det är så här jag gör det och mina händer trivs med det. Denna gången har jag kommit fram till det senare, inget jag vill ändra på just nu.

Nya bandgrindar

bandgrindar för mönster

På VÄV-mässan gick jag runt i Stoorstålkas monter och tittade på alla deras bandgrindar. Den som fick följa med hem var en med särskilda kortare spår för mönstertrådar. Sedan såg jag att dom nu har kommit med en ny modell, en kusin till den jag köpte på VÄV-mässan. Den nya ligger unders och den jag köpte på mässan överst.

Vad är då skillnaden? Den stora skillnaden är att med den nya bandgrinden blir ren tuskaft i botten. Hur tänker jag nu kanske du tänker? Jo, om du tittar på den översta (Sunna) ser du att vartannat mönsterspår har hål bredvid sig och vartannat har glipor. Det är i hålen och gliporna som bottentrådarna går igenom, det gör att dom kommer att höjas och sänkas två och två det gör att bottnen under mönstertrådarna vävs i panama.

I den nya, under bandgrinden, har varje mönsterspår ett hål och en glipa bredvid sig, det gör att bottnen vävs i ren tuskaft.

Nästa plan är att sätta upp två likadana varpar och väva samma mönster, detta för att lättare kunna jämföra hur skillnaden blir i praktiken.

Snö, duvor eller änglar?

vitgarnJag väver vidare på en kormatta som kommer att invigas första advent, den består av olika färg block som i sin tur har kors i olika färger. Och nu är jag framme till dom vita korsen som ska vävas på en lila botten. I måndags hade jag besök av kyrkorådet som har beställt mattan och jag berättade om vad mattan ”berättar”, och så komma jag till dom vita korsen. Är det snö som faller på dom Jämtlanändska fjällen, eller duvor på väg på till himmelen, eller kanske rent av änglar som finns mellan himmel och jord. Det är upp till betraktaren, för mig är det olika varje gång.

Vävtips: ”Laga” knut på varpen i vävstolen

Vävtips: ”Laga” knut på varpen i vävstolen

Varför: Att trä in trådar i en färdig trasmatta är inte bara roligt utan också ganska svårt när mattan är hårt slagen. I vävar i en oregelbunden bindning kan det vara svårt att se hur trådarna går. Inga trådar att fästa när väven är ut vävstolen.

Verktyg: Tyngder, jag använder PET-flaskor som jag har fyllt med grus. För att kunna hänga fast dom i varpen använder jag upphägningssnöre från Texsov som jag sedan kan sätta fast en S-krok i.

Knutar på mattvarp, det borde vara förbjudet, men det förekommer. Det är förstås bäst att redan vid varpningen klippa av varpen och börja om vid en vändpinne och på så sätt slippa knutar mitt i väven. Men ibland missar man knutarna och ibland är jag för snål när det är långa varpar, både med garnet och med tiden det tar att snurra tillbaka varpan.

Så här gör jag när det kommer en knut i varpen, när knuten är ungefär 5 cm från vävkanten, drar jag in en till lös varptråd, jag dubblerar tråden med knuten helt enkelt. Tråden fäster jag i väven med en knappnål och i andra änden hänger jag en tyngd så den blir lika spänd som dom andra trådarna.

Med denna dubbla tråd väver jag till jag kommer fram till knuten.

När jag har vävt fram till knuten klipper jag av den tråden och i änden knyter jag en tråd, cirka 50 cm. Jag lämnar den helt lös, den ska inte följa med i väven, anledningen till den långa tråden är att jag ska kunna slå till med slagbommen utan att tråden åker ur. Det är lite besvärligt man får dra till tråden för att den inte ska följa med i väven efter varje tillslag. Den stora fördelen är att jag kan ”laga” knuten och bara gå ut vävstolen en gång, stor tidsvinst. (Visst har jag ett snyggt Star Wars plåster!!!)

När jag har vävt så långt så att knuten befinner sig på det vävda fäster jag tråden med en knappnål. Nu fortsätter jag med att väva med dubblerad tråd i cirka 5 cm så tråden är fäst. Sen klipper jag av tråden som är fäst vid tyngden, dra några gånger i den så du känner att det är rätt tråd.

Nu är det bara att klippa av trådändarna och knuten är borta och ändarna är fästa, klappat och klart!